 |
| En början? Lägga till - ta bort - lägga till - ta bort |
 |
| Den första vi jobbade med |
 |
| Denna tog vi över av en annan grupp |
 |
| Loda, syfta, vad ser vi egentligen? |
 |
| Så här pass långt kom vi på den tid vi hade |
 |
| Allas skulpturer inför examinationen |
En intensiv vecka med modellstudier och bygge i 3d med lera i ganska stort format. Detta var en kurs vi hade i fem dagar, klockan nio till sexton har vi jobbat. Vi hade detta tillsammans med de andra hantverksettorna de går textil och smycke. Veckan har handlat om skulpterande, att se linjen som med en annan linje bildar en form, planer, syfta, loda med mera.
Inte nog med detta så var det ett grupparbete, vi var tre-fyra stycken på varje skulptur. I början när vi fick veta att vi skulle jobba i grupp på en och samma skulptur var vi många som hajade till, men det var bra att göra det är min slutsatts. Jag jobbade med två smyckes tjejer. Det var ganska bra då det var fler ögon med olika perspektiv som jobbade.
Dessa modeller har stommar av ståltråd, trä, frigolit och sen är det lera uppe på det. Det är alltså inte tanke på bränning, oftast när man jobbar på detta vis så är tanken att man gjuter av skulpturen till ett annat material så leran är bara en grund.
När vi jobbat i två dagar brottades med riktningar, lutningar med mera så fick vi dag tre i veckan byta skulptur och alltså ta över någon annans. Det var lärorikt och skönt, man såg på denna "kropp" med klarare ögon och man fick ännu en gång titta och se vad var det vi såg på modellen och vad såg vi på lermodellen, var det samma? Kanske var det enklare att skära och operera och göra om när man inte stått och kämpat med den så mycket som den modellen vi jobbat på i två dagar. Lättare att "kill your darlings" som vår handeldare uttryckte det.
Det är intressant att alla gruppers modeller blev näst in till jämn stora i storlek. Vad beror det på? Vi hade inga restrektioner angående storlek. Undra hur mycket vi påverkades av varandra i rummet, tekniskt och utseende? För det borde bli en påverkan.
En rolig, spännande intensiv vecka, nu vill jag fortsätta men nu är det slut. Känns som det är nu jag vill ta det jag tänkt på under veckan och jobba vidare med en vecka till, som det är förens nu jag kommit igång och in i seendet och tänket ordentligt. Längtar nu också efter att teckna kroki.
Vår lärare/handledare under denna vecka har varit Yvonne T Larsson hon har givit oss kritik på ett bra sätt och varit en intressant handledare.
När examinationen var slut hackade vi ner dessa byggen till små bitar, leran återanvänds sen till annat.
